| Noteringar |
- Så här skriver Einar von Bredow (2005):
"Sursillarna är en fascinerande släkt. Ta bara det där med namnet. Enligt flera källor skrev Gustaf Vasas hövitsman Lars Olsson Björnram ett kontrakt med Erik Ångerman om stora leveranser av sill till hären under befrielsekriget 1521-1523. Den gode Erik leverade inte bara sillen utan, ångermanlänning som han var till börden, tillika några lass surströmming för att glädja knektarna. Men soldaterna uppskattade inte denna norrländska specialitet och gick rentav i matstrejk. Gustaf Vasa lär ha blivit minst sagt förbannad på Erik Ångerman, som ställdes inför rätta för att ha levererat rutten fisk till trupperna.Till råga på allt fick han nu öknamnet Sursill som han dock med ett gott sinne för personlig PR gjorde till sitt släktnamn. Erik Ångerman Sursills barn och barnbarn flyttade i stor omfattning till Österbotten i Finland, där de gifte in sig i en rad framstående familjer".
Med tiden har släkten förgrenats ytterligare och i dag uppges Erik Ångerman Sursilll vara ättefader till uppåt 2.000 stora släkter, spridda inte bara i Norden utan också i Baltikum, Tyskland, Frankrike och USA.
Bland dem som kan räkna sin härkomst från Erik Ångerman finns Jean Sibelius, fältmarskalk Mannerheim, Zacharias Topelius och Olof Palme.
Levnadsbeskrivning:
Var en rik och förnämlig Bonde, och Bisittare i Häradsrätten. Han hade som Binäring handel med Surströmming - det åsamkade honom namnet "SURSILL ", hans ättlingar tog det såsom Släktnamn, och flera av hans Barn och Barnbarn gifte sig uti Österbotten, Finland med Präst- och Ståndspersoners släkter där.
Enligt Boken; " Genealogia Sursilliana "så anser professor Nils Ahnlund, att boken är en bland de märkligaste uti världslitteraturen och skildra de Nordiska Släkternas nätverk av blodets gemenskap folken emellan i uppsatsen, "Svenskt och Nordiskt ifrån skilda tider" ifrån 1500-talet och intill våra dagar.
Släkten spred sig i slutet av 1600-talet även till Dalsland, igenom Prästen Andreas Brynolphi Forsaeus i Steneby, som gifter sig med Katharina Arvidsdotter-Rothovius ifrån Pelkäne, Finland, hon f 1654.
Dess ättlingar spreds i Dalsland samman med Påle-släkten i Lerdal. Erik Ångerman-Sursill hade minst 2 Söner och 3 Döttrar, som dels inflyttade till Österbotten i Finland.
Katarina, Magdalena, Margareta, Carl och Östen, varav Östen blev kvar i Umeå-trakten... Ur boken, "
Genealogia Sursilliana," av bl. a Elias R. Alcenius, tryckt år 1850.
Namnet SURSILL, har sin märkvärdighet av det egendomliga förhållandet, att Släktens stamfaders avkomlingar både på mans- och kvinnolinjen blivit till största delen upptecknade. Släktregistret har sedan under namn av GENEALOGIA SURSILLIANA blivit tryckt och sålunda yttermera befäst traditionerna om de flesta Österbottniska prästsläkternas, ja man kan säga hela den Österbottniska
ståndspersonsklassens härstamning ifrån Sursillarna.
En förnämlig Bonde i Teg, Umeå, ERIK ÅNGERMAN-SURSILL, som levde i början av 150O-talet, hade många Barn, av vilka fyra flyttar till Finland, Österbotten främst.
Den första vart Katarina, som gifte sig med kyrkoherden Henrik Jacobi i Pedersöre, och blev stammor för släkten Westzynthius, med dess talrika avkomlingar, såsom Heikel, Carpelan, Laurin. Hon hitkallar system Magdalena, som g.m. kapellan senare kyrkoherden i Pedersöre, Erik Johannis Tenalensis, från dem härstammar några få ännu levande medlemmar av släkterna Durchman och Hårdh.
Deras broder Karl Sursill skolades i Åbo av system Katarinas försorg, och blev kyrkoherde i Gamla Karleby år 1582. Han var gift med en från Stockholm, ibland större släkter som härstammar från detta äktenskap, må nämnas, Alfthan, Aejmelaeus, Stenbäck.
Till Karl Sursill kom den tredje system - Margareta, som blev moder till Lagläsaren i Österbotten, Gabriel Wernberg, vilken levde över 100 år, en Dotter till honom blev adliga ätten Brenners stammor.
Men märkligast av alla Erik : Angerman-Sursills barn vart sonen ÖSTEN fogde i Umeå. --- Av hans Barn kommo 7 döttrar till Finland, vadan släktens ovannämnda Genealogi även kallas" Sju systrar Sursills släktregister ". -- Fyra av dem hava särskilt utmärkt sig genom sin talrika avkomma.
Den äldsta dottern ANNA gift först med kapellan i Laihela, Hans, och sedan med första kyrkoherden där Jakob Echilli. Ifrån henne härstammar av släkterna Wilander, Simelius, Hallonblad, Borg, Rislachius (Tömudd ), Bergroth, Bergbom, Tengström, Nervander, Hedberg, Peldan, Estlander, Alcenius.
Den andra dottern KATARINA, kan uppvisa en ännu större skara efterkommande. Hon var gift 3 ggr, först med bonden Lars, sedan med fogden Matts Eriksson och sist med kyrkoherden uti Limingo, Henrik LITHOVlUS. Hennes släkt samling har för att nämna blott de större släkterna, namnen: l) Fellman, Bilden, Wegelius, Tomberg, 2) Granberg, Cajanus, 3) Lythraeus, Frosterus, Appelgren, Castren, Gammal,
Fant, Gezelius, 4) Lithovius, Toppelius, Keckman, Castren, Cajanus, Franzen, Nylander, Reinius, Ehrström, Mathesius, a) Cajanus, Costiander, Höckert, Schroderus, b) Falander, Snellman, Chydenius.
Den tredje dottern, KRISTINA gift med kyrkoherden i Ijo Johan LITHOVIUS, släkten Hoffrens stamfader. Från dem härstammar åter delar av släkterna, Forbus, Sacklen, Snellman, ROTHOVlUS Wallenius (Valstenius), Idman, Wacklin.
Slutligen dottern MAGDALENA gift med prosten i Kalajoki, Petrus Arctophilacius med släkten Calamnius som stamfar. Av detta äktenskap härleder sig Forsman, Mathesius, Wallenstjerna, Tigerstedt.
Av ovanstående resume framgår redan i någon mån den utsträckning det SURSILLSKA blodet har utbrett sig här. Enligt en beräkning finnes i Släktregistret, som sträcker sig till 1840-talet, cirka 10.000 personer upptagna, men därvid är att märka, att många släktlinjer ej utförts. Släktledens antal är 14 och uppgår väl nu till minst ett 20-tal i dag.
Genealogia Sursilliana är onekligen ett av de märkligaste Biografiska arbeten, som sett dagens ljus. Uti närmare 200 år var verket under arbete, innan det befordras till tryck. Början gjordes 1660 av biskop J. Terserus, som under sina visitationsresor lade märke till att en stor del av Ståndspersonsfamiljerna i
Österbotten ledde sina härkomster upp till bonden ERIK SURSILL. Dennes anteckningar fortsattes av kyrkoherde, Mårten Peitzius i Brahestad och dennes son sockneadjunkt i Limingo, Gabriel Pietzius.
År 1753 erhöll domkapitlet i Åbo det i sin ägo och med Biskop Mennanders tillskyndelse sändes det till prosten Per Niclas Mathesius i Pyhäjoki i avseende för komplettering. Denne lät manuskriptet cirkulera i kustsocknarna i mellersta Österbotten. Sedermera uppdrogs arbetet åt kapellan i Kalajoki, Elias Robert
Alcenius, vilken år 1847 bragte det i tryckfärdigt skick. På hans förlag utkom GENELAOGIA SURSILLIANA år 1850, visserligen ännu långt ifrån fullständigt, men för den BIOGRAFISKA forskningen är den till allra största betydelse.
Källa: Avskrivit av Agardh Arvidson, Vedum den 7 maj år 1998. / A:A:
|
Svenska
ca 1480 - eft 1552 (73 år)
- Ja, datum okänt
